Mellan meditation och Mediababe

NÄRVAROPRESENT: Jag hade gått förbi där många gånger och bara sett gräs. 

En dag stoppade jag mig själv mitt i ett jättesteg: ”hallå, jag har ju inte bråttom”.

 Då stod den där, grinden, så inbjudande på glänt…

Någon gång i månadsskiftet juli-augusti knatade jag omkring några dagar på Kökar i Ålands skärgård och hade tänkevecka mitt emellan semester och jobbsäsong. Jag gick långa promenader, läste böcker jag inte hunnit läsa, spånade idéer och plockade vildhallon i dikena.

Då blev jag till min egen oerhörda förvåning också gravid med den här bloggen. Jag som brukar gå igång på ord som ”digital detox” och ”tystnad” snarare än på ”uppkopplad” och ”sociala medier”! Men där bland Kökars solstekta bergknallar hände något. Jag läste ömsom böcker om djupmeditation och ömsom Jacqueline Kothbauers ”Mediababe – framgång med hjälp av media” – och blev smått schitzofren: skitskraj och sugen samtidigt. Sötsugen nästan, på digitalt godis.

Och nu tänker jag så här:

Det är ju precis i den paradoxen livet pågår – mellan meditation och uppkoppling. Det är den balansen som är den stora utmaningen, åtminstone för mig. Jag behöver båda. Men ju mer stimulans och vardagsintensitet, desto viktigare att också lägga något i den andra vågskålen. För bruset och mångfalden i all sin rolighet och bråkighet, de kommer liksom av sig själva. Men att odla sitt inre lugn, sin integritet och sin magkänsla, det kräver ständigt nya medvetna val. För mig är övning i mindfulness ett bra sätt. Och en hållbar livsstil. Att öva det man vill och tycker är viktigt, igen och igen, och se på sig själv med snälla ögon på vägen. Lev väl!